Vad ska man säga om 2011.. ?
Jag har blivit av med min bästavän, men även fått en ny..
detta inlägget handlar mest vad som har hänt i hästväg.

Året började med att på självaste nyår så fick jag åka upp till stallet för att Alice var blockhalt. Det visade sig att det var en rejäl sträckning i en muskel på innelåret. 1 vecka vila i paddocken. Sedan kom vi igång igen, och jag minns det underbara passet i februari. Mamma filmade det och tog kort. Allt hade släppt, hon gick som en klocka! Från att ha gått med huvudet rätt upp i vädret till att gå i form i alla tre gångarterna, jag själv (med lite hjälp såklart, hade ingen tränare direkt) hade klarat detta på nästintill egen hand) 
Lite bilder på min älskade Alice från februari 2011 , 









All den lycka tog slut en fredag alldeles i början av mars. Hon blödde från näsan och vi ringde och kollade va det va. Vi fick pencillin som vi skulle ge. Återbesöket kom, och det hade spridit sig, pencillinet hade inte hjälpt ett skit. Svamp i bihålerna.. 
Såhär skrev jag på min förrförra blogg om den dagen, 28 mars 2011... 
"Alice ska avlivas.
Det hade spridit sig till bihålerna och då måste man operera (borra hål) och det är inte säkert att det kommer bli bra och det kostar mellan 70-100.000 kr. Hon har jätteont och veterinären tyckte det var bättre att hon skulle somna in. Dessutom är det inte ens hälften procent säkert att det blir bra och det var tydligen enorma biverkningar. Vet inte riktigt när det blir men snart.
Dethär var absolut det värsta som kunde hända, hade verkligen inte anat att det skulle sluta såhär.
Ska avsluta de sista dagar med riktigt långa borstningar och mycket mys!

Ush, det här är verkligen hemskt ! :'(
Bloggar nog inget mer idag, har ingen lust till det.. "

Ush, sitter och gråter när jag skriver detta.. Den 3 april hände det, då fick min bästavän somna in :'( 
sista bilden som togs någon dag innan, sista gången jag satt på henne. 

det läskiga är att de är så jädrans lika, de ser nästan likadana ut i ansiktet, och ögongen.. Den sista gången jag såg Alice var när hon åt och kollade ut genom fönstret, hennes blick, hon visste att något var på gång..
Ja, där var min och alices resa slut. 8 september 2009 - 3 april 2011. Vi hann med mycket under våran korta tid!

Sedan började min tid med robban, red han som mest under mars - juli! Han var en pigg grabb, som älskade att hoppa! Vi var ute på en utbildningshoppning den 23 april, vi hoppade då 70 & 80 cm. Felfritt båda två! Han var riktigt rolig att rida iallafall. Men nu är han utlånad på foder men hoppas att han kommer tillbaka snart :)
Började även att rida Tova mer under sensommarn! 







Den 16 september provred jag en fin liten ponny, vid namn Mareen. Blev helt dunderkär! Provred en ponny dagen efter, men jag hade i princip redan bestämt mig! Mareen "Mirre" var den ponnyn jag ville ha! 
Hon gick igenom besiktningen och den 24 september kom hon hem till mig! 
Men 5 dagar efter, 29 september, då kom jag ut i hagen och Mirre ville inte gå med mig in. Jag kollade om bak på benen, och så var det helt svullet och det blödde. jag ringde pappa direkt och veterinären. Och mindre än en timma efter det var vi påväg till veterinärkliniken i skara. Hennes ledkapsel hade gått i sönder, och det rann ut vätska. 
På skara fick hon vara i 8 dagar. Det var lycka när hon kom hem igen! Vi hade fått ett schema att gå efter. Bandaget togs av ca. 10 dagar efter att hon hade kommit hem, och då kunde vi börja gå korta promenader i 3 veckor. Jag gosade med henne och ryktade henne rejält varje dag. Efter dom tre veckorna var det uppsuttet skritt som gällde, ytterligare 2 veckor. Efter det började vi trava, mitt smile var uppe till öronen kan jag säga! 
Skulle öka med 5 min trav var 5:e dag. När vi travade 30 min kunde galoppen påbörjas. 


bilder dagen innan skadan skedde.



Så, nu står jag sitter jag här, med en helt frisk ponny och en ny bästavän! Denna skadan har nog ändå gett oss något, att vi har fått lära känna varandra riktigt, att mysa riktigt mycket och att sätta igång henne helt från början. Hon går helt super varje ridpass, lika roligt att rida henne varje dag. Och piggheten tyder nog på livsglädje och framförallt att hon inte har ont någonstans! Är superglad över att detta har gått så bra, detta kunde ha slutat riktigt hemskt.. 
Nu ser vi ut såhär, bild från igår..


biffig och pigg ponnyy :D

Men ja, ett blandat år var detta faktiskt.. Dåligt för att jag förlorade min älskade alice men glatt för att jag fick hem min fina Mirre.
2012 ska bli ett bättre år, med massor med roligt och tävlingar med min nya ponny!